Saknad.

Om man mister någon, som står en nära.
Så gör det ont.
Inte bara i kroppen.
Utan i själen.
Själen.
Det är något jag pratar och tänker på ofta.
För det är något jag tror på.

Jag känner saknad varje dag.
Jag saknar min morfar.
Varje
dag.
Jag älskar honom så himla mycket.
Det är ett par år sedan han gick bort nu.
Jag kan minnas när jag såg honom på sjukhuset, sista gången.
Han låg och vred sig i sängen.
Ville upp.
Jag skulle gått in, men tvärstannade i dörren.
Jag kunde inte.

Något står inte rätt i min själ.
Något har hänt sedan den dagen då han gick bort.
Sen han lämnade oss alla.
det är som om jag bär på ett berg.
Det är tungt.
Jag saknar honom så.

Några har sagt att de känner av honom ibland.
Jag inbillade mig att jag också gjort det.
Men det är en lögn.
Jag känner inte av honom.

Jag drömde en konstig dröm om honom, trodde att han sänt mig den.
Men det var bata strunt, insåg jag sen.

Jag saknar honom.
Precis som många därute saknar någon.
Det gör ont.

Somm ett sår i själen, She said.

Kommentarer
Postat av: Johanna

Ha en trevlig alla hjärtans dag! :)

2008-02-13 @ 23:49:41
URL: http://www.menjohanna.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0