Kärlek.
Jag typ älskar denna låten.
Love Love Love.
Så kan det gå.
Jag tänker skriva om normala saker, typ vad som hänt under dagen och sånt shit.
För mina snurriga tankar om rymden, livet och allt det där är inte intressant..
Så, here I go.
Idag har jag gått upp klockan 4.
(FYRA, döda mig.)
Åkte till helsingborg.
Började skolan 8.10.
Kollade på Marie Antoinette. (Memo: kolla upp hur det stavas)
sedan slutade jag 9, ah, den lektionen iaf.
Hade nästa 11.20..
segt att vänta, men så är det.
Gjorde nada den tiden.
Fram tills Hannah dök upp och roade mig ett tag.
;D
Sen när lektionen väl började, så hae vi prov.
Not Nice.
eller jo.
Fast.
Nej.
Nä, men vi hade om Judendomen, så det var rätt lugnt.
Då detta är den enda religionen jag kan något om.
hrm.
Stack till stan, köpte goodie fruktsallad. ^^,
Asgod. Dagens lunch från OJ!
Och nu lyssnar jag på Flogging Molly.
Trevligt, She said.
Prilla, baby
För vad är inte snyggare än en tjej med en prilla under läppen?(laughing), She Said
Can not remember
Lycklig.
Det är som ett moln i mitt bröst.
Åskmoln.
Jag väntar på solsken, she said.
För er.
Så ska jag skriva upp ett par bra filmer.
Nu ljuger jag.
Nej, jag SKA lägga upp en massa bra filmer.
Men icke för er.
Jag gör dte för min del.
För jag har tråkigt.
Nått så in i.
Jag är egoistisk.
sug på den du.
Iaf:
Here I Go.
-Forrest Gump
-Pretty In Pink
-Änglahund
-The Green Mile
-The Terminal
-Nightmare before christmas
-Big Fish
-Skönheten och odjuret
-Speed
-Christine
-Köplust
-carrie
-Halloween (ja, alla)
-Scream
-The Blair witch project
-Pretty Woman
-Band of brothers
-Saving Private Ryan
-The Shining
-Hannibal
-The Watcher
-En enkel plan
-Änglarnas stad
-K-Pax
-X-MEN
-Batman
Jag tröttnade.
Hejdå, She said.
dela med mig.
så jag berättar om min fantastiskt alla hjärtans dag.
det har blivit mycket pussar kramar, och "diskution"/tafsande på mina bröst.
haha.
Okej, tar det från början.
Vi avr hos kusinvitaminisarna.
Även kallad gremlins. (av min fader)
Två killar i åldrarna 3-4 år. (tror jag)
Iaf, pussar och kramar var ju inte så ovanligt.
Bara till att säga "får jag en puss/kram?"
Iof så blev det pussand epå äckliga gosedjur också. Mindre kul. men men.
Men efter att vi käkat lite, så satte sig Tim, den äldsta av de båda, i
mitt knä.
Gosade lite.
Sen grep han tag i min tröja, kikade på tuttisarna och frågade ifall jag har stora bröst.
Jag, likaså mamma och min moster började asgarva.
Tim, förstod väl inte riktigt.
Först skrattade vi, sen sa vi till honom att man absolut icke fick göra sådär.
Sen skrattade jag igen.
Han gjorde samma sak en timme senare.
Och då kom han fram till att jag inte har stora bröst.
haha.
Gud.
Men men.
Mina kusiner är sötast i världen.
Gratis pussar och bröst kikande. She said.
Saknad.
Så gör det ont.
Inte bara i kroppen.
Utan i själen.
Själen.
Det är något jag pratar och tänker på ofta.
För det är något jag tror på.
Jag känner saknad varje dag.
Jag saknar min morfar.
Varje
dag.
Jag älskar honom så himla mycket.
Det är ett par år sedan han gick bort nu.
Jag kan minnas när jag såg honom på sjukhuset, sista gången.
Han låg och vred sig i sängen.
Ville upp.
Jag skulle gått in, men tvärstannade i dörren.
Jag kunde inte.
Något står inte rätt i min själ.
Något har hänt sedan den dagen då han gick bort.
Sen han lämnade oss alla.
det är som om jag bär på ett berg.
Det är tungt.
Jag saknar honom så.
Några har sagt att de känner av honom ibland.
Jag inbillade mig att jag också gjort det.
Men det är en lögn.
Jag känner inte av honom.
Jag drömde en konstig dröm om honom, trodde att han sänt mig den.
Men det var bata strunt, insåg jag sen.
Jag saknar honom.
Precis som många därute saknar någon.
Det gör ont.
Somm ett sår i själen, She said.
Ingen aning. sa hon.
Allt blir som en suddig dröm.
Jag vet inte vem jag är.
Vem jag kommer bli.
Jag är fast mellan två världar.
Den ena värre än den andra.
Jag blir sliten åt alla håll och skakad till medvetandet igen
för att åter finna att jag fortfarande är samma människa som jag alltid varit, och alltid kommer förbli.
Hjärtat dunkar och det kryper under huden på mig, likt insekter som rör sig i döda djur.
Svettas och ryser.
Vaknar upp.
Jag lever.
Jag mår bra.
Mitt liv är fint.
Mitt liv.
Det är något jag inte riktigt värdesätter som jag borde.
Mitt liv.
Jag har det bra.
En varm säng att bädda ner mig i när jag är trött.
Jag kan tända en lampa om jag blir mörkrädd.
Jag har mat
Vatten
Och kärlek.
Det finns de som inte har hälften av de bra saker som jag har i mitt liv.
Det kan verka helt oförståeligt, det jag nyss skrivit.
Jag började skriva om en mardröm, men kom på efterhand som mina fingrar skrev orden.
Att detta var urlöjligt.
Jag är tacksam för det jag har, trots att jag sällan visar det, She said.
Lost In Life, Lost In Space.
Jag vet knappt vad ettt svart hål är för något.
Men jag har funderat.
Jag nämnde i något tidigare inlägg att vi kan vara ett barns dockor, i en annan värld.
Och att vårt öde hänger på ett barns fantasi.
Så om vi går på att det är så.
Då är rymden, för oss, det som i så fall finns bortom barnets "dockhus".
Jag menar inte riktigt att det handlar om att vår rymd är en annan världs kök, eller vardagsrum. (fast, egentligen, vem vet?)
Men sen så tänkte jag på en annan grej.
Men In Black, filmen alltså.
Den avslutas med att man ser hur en utomjording kastar kulor, och dessa kulor var olika galaxer.
Tänk om det är så då?
Det tycker jag verkar vara en ganska vacker idé.
Men frågan är om vi någonsin får reda på hur det ligger till.
OCH, om vi får reda på det, om vi kan ta oss längre bort från jorden, utan att dö elelr försvinna,
Kommer vi då även få reda på varför vi finns?
Och om vi skulle det.
Skulle vi fortfarande vilja existera då? She said.
Påverkad.
Dagens inlägg, eller nattens då klockan faktiskt är 01.11 nu, handlar inte om att vara påverkad av droger elelr något sådant.
Jag syftar mer på hur film kan påverka.
Jag sitter här nu.
Har precis kollat på Titanic.
Jag har en klump i magen.
Just denna filmen berör mig något så starkt.
Att en film akn göra detta har jag ibland väldigt svårt att förstå.
Men sedan.
De är lagda i en så naturlig miljö,
och när det handlar om Titanic, ja, alla dessa människor har ju faktiskt avlidit.
Och det är detta jag tänker på.
För så var det.
Så utspelade det sig skulle jag tro.
Helt fantastisk film.
Har fortfarande svårt att hålla tårarna borta, She said
"Om jag inte var straight. Så skulle jag varit gay!"
En av de bästa galorna som går på TV.
Så är det.
Och jag måste ju säga att jag satt och asgarvade åt Mister Måns kommentar;
"Om jag inte var straight. Så skulle jag varit gay!"
ja, eller hur det nu var han sa.
det är ändå sjukt, hur många som blir bortstötta pågrund av sin sexualitet.
Jag är hetro, men tror nog att jag skulle bli sedd på ett annat sätt, och jag helt plötsligt skulle säga att ajg var gay.
Faktiskt.
Jag tänker inte nämna några namn, men jag vet minst 3 personer som skulle sagt:
"IHHHH. USCH USCH USCH!".
Helt sjukt.
I Know.
Jag har vänner som är homosexuella.
jag ser inte på dem på något annat sätt.
Och, ja, varför skulle jag?
levande varelser med själar, tankar och känslor.
Precis som varenda en annan människa.
Att vara homosexuell är inget konstig eller äckligt.
jag önskar bara att puckade homofober kan få in detta i huvudet.
Jag tror det handlar lite om att man är rädd för dte man inte känner till, det här med homofobi alltså.
men vad vet jag egentligen? She said
Seger.
Jag fick det lilla äcklet att byta bilden igår.
Så länken till hans annons gäller inte längre.
Men iaf.
Seger känns så himla bra.
Man(/jag) känner sig så stolt över att vinna.
Känns bra i hela kroppen.
Nästan lite renade.
Jag borde segra lite oftare.
Stolt, She Said.
Stöld.
En bild.
från blocket.
Som jag tagit, klistrat ihop och gjort lite fräsig.
Den jävlen bara viftar bort det och ljuger.
Men så är det.
Skulle någon sno en mobil (tex) så tas det ändå lite mer på allvar.
Men nu tog han en bild.
Någonting man inte ens kan hålla i.
Det är sjukt.
Trots att detta är på en skärm. så är dte jag som skapat den, det är min egendom.
Därför anser jag att man inte får sno den för eget bruk.
Min min min.
Men som sagt så tas detta inte på allvar.
"Det är en bild, big deal"
Men det är faktiskt en big deal.
Om det hade varit så att han ville visa upp hur mobilen han säljer ser ut, så hade han mycket gärna fått använda bilden, om den jäkeln hade skrivit att mobilen på bilden INTE är HANS.
Men nej.
Köparen till denna mobilen kommer mycket väl tro att det är den snygga mobilen på bilden som säljes.
Gud vet hur sliten hans mobil är?
Han stjäl och ljuger.
Och så är dte många som gör.
Okej, om man tar en bild som alla fattar är en bild hämtad från nokias hemsida.
Men detta är en hemmafotograferad bild och det syns.
Se själv (nu kan jag inte veta hur länge han planerar att sno min bild,sa åt honom att ta bort den. Men kanske hinner ni se)
Här har vi hans annons:
http://www.blocket.se/vi/15045913.htm?ca=20_s
Och här har vi min:
http://www.blocket.se/vi/14975443.htm?ca=20_s
Som ni ser, förhoppningsvis, är dte exakt samma bild.
Och han sa att han hittat den på google.
Bullshit.
Jag har sökt igenom 30 sidor, och hittade den inte (ja, jag ville kolla ifall han ljög)
vilket han gjorde.
Blir så arg.
Helt sjukt
Lögnare och tjuv, She Said.
Vänskap, och min solstråle.
enligt wikipedia.se :
Vänskap är en relation mellan vänner, som till exempel kan grunda sig i pålitlighet eller kärlek. Många menar att man i vänskap ska kunna lita på varandra och kunna dela hemligheter.
Eftersom de allra flesta forskarna (psykologiska som biologiska) menar att människan är ett flockdjur, och behöver sociala kontakter med andra människor, så är vänskap väldigt viktigt.
Sedär.
Nej.
Men seriöst, människan "behöver sociala kontakter" som det stod.
Utan vänner, som är de sociala kontakterna, så tror jag inte att människan mår bra.
Psykiskt bra alltså.
Jag har inte haft några problem innan med att använda mig själv i exempel. So here I go.
JAG, brukade ha många vänner när jag var mindre.
Sen blev det allt färre, eftersom att alla växte åt olika håll.
(dvs. hälften av dem blev super-fjortisar och sånna vägrar jag umgås med)
Jag märkte väl inte direkt att jag hade färre vänner, på en gång alltså.
Det kom som en smäll, och jag insåg att jag var ensam.
Man känner det där trycket inombords, trycket av ensamhet.
Nästan som ett svart åskmoln.
Ensamhet.
Så jag vet, jag veet.
Jag vet att jag åtminstone mår sämre av att vara ensam, utan sociala kontakter.
Jag har dock små guldkorn i mitt liv.
En tjej som dök upp under min högstadie tid speciellt.
Hon är guld värd.
Något av det bästa jag vet.
Du kanske inte inser hur glad jag är över att du skrev till mig den där gången på kamrat.com
Jag insåg inte dte då, men jag gör det nu.
Du är min sol en regnig dag.
Tycker så mycket om dej.
Önskar att alla hade en så bra vän som jag har.
Sofia.
Tack för att du finns i mitt liv, She said.
Tala din pudel.
Var och permanentade håret idag.
Ser ut som en pudel.
Men i alla fall.
Tala.
Det ska jag prata om idag.
För sitter man där, som jag gjorde utan att säga ett knyst i två timmar.
så har man tid att tänka på saker och ting.
För mig är dte så att det bara sätter stopp i min mun, hjärna eller vad fan som helst,
Jag kan bara inte tala.
Och när jag väl lyckas svara på en fråga som ställs till mig, så blir det oftast bara ett "mhm.." eller "ja.."
Och sen ler jag.
Ler.
Jag ler hela tiden.
Jag får kramp i käkarna till sist.
Men när jag satt där, bland alla tanter som också fixade håret, så funderade jag på varför det sätts stopp.
Varför jag inte kan tala.
Jag kan inte påstå att jag kom fram till något.
Men jag antar att det handlar om att jag inte vill göra bort mig.
Göra bort mig, som vanligt alltså.
För sånt lyckas jag med ofta.
Varför ska det vara så svårt att få fram ord och sedan starta en konversation.
jag lyckas hur bra som helst på internet.
Men sedan är det väl inte samma sak? visst?
På internet använder man fingrarna för att knappra ner lite ord att sedan sända iväg.
Men i verkliga livet är dte så mycket svårare, i alla fall för sånna som mig.
Varför ska det vara så svårt? she said.
